isobelll - with 3 l

Så var det dags igen, var hos läkaren imorse mne det visade sig att jag kommit helt fel. Han kunde inte alls hjälpa mig utan sa bara att jag skulle vända mig till akuten. Hade inte så mycket val utan spenderade resten av dagen med att sitta på akuten och pynta i mer och mer pengar i parkeringsautomaten. De tar fan tio spänn per timma, automaten vägrar ta något annat än Visa (som jag inte har eftersom jag är fattig) och sen är hela sjukhuset allmänt grinigt inställda till att växla till mynt. Villket genidrag!

Så sex timmar senare har jag en remiss, lite mediciner och mår inte ett dugg bättre än när jag gick dit. Och varför ska de promt göra alla undersökningar igen? Varför inte ta del av journalen som finns i västervik? När jag frågade om det så tittade läkaren bara på mig och undrade om jag var rädd för nålar. Och nej, jag har alldeles för många piercingar för att vara rädd för sprutor.

Jag vill verkligen aldrig behöva bryta något och tvingas åka in akut till Danderyds sjukhus, inte nog med att det kostar 260kr, om du har det kontant på dig annars blir det femton spänn till, utan om du nu mor förmodan skulle behöva röntgas så kostar det 100kr extra! Det är riktigt fullt. Det är ju knappast som man har något val?

Och sen den här fasinationen av prov som finns överallt. Om du går in hos din lokala läkare och säger vad fan som helst så kommer de vilja ha blod och urin prov, du kan ha ont i fingret, blåtira eller brutit ett ben. Samma resultat. Och precis som vanligt så kommer läkaren att säga "Men proverna visade att du var helt frisk" och i ditt stilla huvud tänker du "mitt ben är fortfarande brutet även om mitt blod inte har fattat det" alternativt " hur fan ska mitt piss veta att jag har en blåtira?"

Note to self: Bara för att vårdguiden tycker att du ska gå till en läkare betyder det inte nödvändigtvis att han överhuvetaget kan/vill eller ska hjälpa dig. Även om han kallas specialist.