Klarade mig inte ensam, klarar inte av att inte ha något att krama på. Alltid med händerna i första bästa pälsliknande yta med fingrarna. Ok, jag har gett mig. Efter medeltidsveckan åkte jag och köpte mig två små kamrater som ska få mig genom vintern. Även om jag har funderat och velat ha en iller längre så har jag varken råd eller tid. Inte heller vill jag vara bunden vid en katt i mer än tio år för jag vet att jag aldrig skulle kunna lämna bort den. Det fick bli två små underbara råttor igen. Har haft mycket glädje med råttor tidigare och saknar fortfarande de som gått bort. Bilden på min blogg föreställer Keneda, min första råtta, som jag ritade av och har numera intattuerad i min svank.Favorit i repris är att de får mytologiska japanska namn. Yomi efter Tsuki-Yomi och Nanowo efter Susanowo. Det var inte helt enkelt att få de små yra bollarna att fastna på kort. (Födda vecka 23)
3 comments:
Låter japanskt, men jag har aldrig hört namnen förr.
Aaw, pussa på sötnosarna från mig!
Jag saknar sällskapet som råttor ger, men definitivt inte deras korta livslängd. Fy faan vad jobbigt det var när alla fyra jag hade dog inom loppet av två veckor! :(
zipang, det är några utav ursprungsgudarna i den gamla mytologiska berättelserna.
Ciny, vet men det är smällar man får ta när de är så underbara annars. :/