Posten
Friday, September 29, 2006
Vart finns posten när man behöver den? Idag skulle jag som en god kamrat köpa tyg och posta det till norrland. För det billigaste tycket i landet är fortfarande i Sundbyberg. Sagt och gjort. Ingen fara tänkte jag, fick efter lite fifflande till och med tag i rätt tyg. Väl ute ur butiken slog det mig, vart har posten tagit vägen? Jag gick snällt och frågade en hemköpsexpidit och han tittade bekymrat på mig. Svensk kassasurvice? Nä, posten. Skicka post?! Jo, det fanns längre upp på gatan i en tobakts butik. Varför kom inte jag på det tidigare. Så 20 minuter senare hade jag pressat in tyget i paketet och skulle precis posta det när försäljaren inte tar mitt kort. Gah, fel märke igen. Surt skäller jag ut honom och säger att det är 2006, att vi ska kunna betala med alla kort idag. Tog nog i lite väl mycket och var ialla fall duktig nog att be om ursäkt innan jag gick. Med bestämda steg hittade jag närmsta bank, hivade fram mitt nya csn kort och sa, Ge mig ett kort jag kan använda!

Brevlådorna är också hopplöst gömnda nuförtiden. Inte allt för ofta jag skickar brev men ibland händer det att någon myndighet promt kräver en underskrift.

Borde verkligen ha hemsk träningsvärk nu men den har inte kommit än. Väntar med obehag.
2-3 liter
Friday, September 29, 2006
Det sägs att man ska dricka 2-3 liter vatten om dagen för att kunna fungera. Det här har jag aldrig förtått. Jag blir nästintill aldrig törstig och har svårt attt få i mig ens ett glas vätska per dag. Men har genom åren försökt att ändra på det. Så nu var det dags igen. Bli mer hälsosam, träna oftare, inte äta dåligt och få i sig över två liter vatten om dagen. Men igår gick det riktigt bra. Jag hade varit förutseende och visste att jag inte kunde träna på kvällen, så jag simmade på morgonen istället. Sen blev rollspelet inställt och jag hade tid att träna då med, behöver jag säga att jag var helt slut när jag kom hem igår kväll?

Men det känns befriande, kanske man kan lära kroppen att ta till sig vätska och använda den. Kanske jag kan få tillbaka känslan av törst.
Vad gör du på torsdag?
Thursday, September 28, 2006
Har varit upptagen som syns då min morsa och hennes nya pojkvän var här på besök. Det var jättemysigt och framförallt skönt att för första gången kunna se henne med en man vid sin sida och inte automatiskt bli rädd. Toppen! Han är dessutom trevlig och väldigt snäll. För en liten liten stund så kändes det som vi redan var en riktig familj. Tror det var en av de första tillfällerna i mitt liv som jag har känt så, annars har det alltid varit jag och morsan mot världen om vi inte grälat just då. Och vi har dessutom mest haft en kompisrelation, vilket iofs inte är negativt men det är en annan sorts känsla helt enkelt. Nu har jag inte direkt anamat honom som far, det är jag för gammal för och känner honom inte tillräkligt bra men det är tryggt att veta att det finns någon annan som är där är morsan inte mår bra och att jag kan lita på honom. Är väldigt nöjd helt enkelt.

När de kom så hade han tagit med sig en väldigt häfftig säng, en uppblåsbar jättemadrass som var 50 cm tjock och 180cm bred med inbyggd pump. Detta för att jag sagt att de kunde ta min säng och att jag gärna sov på soffan. Nu blev det säng delux vilket jag var mer än nöjd med. (Det är jag som sover på den stora sängen tillsammans med morsans hund Emil, morsan som smygfottat, fy!)

Igår så var jag på dramaövningskurs, mycket intressant och väldigt givande. Idag var det modelljobb, satt i samma position igen vilket är ganska ansträngande men ändå rogivande. Efteråt en kort men mysig pubträff. Fått lite mer klarhet i saker, massvis med inspiration och saker börjar falla på plats. Känner mig säkrare nu.

Avskyr när folk frågar saker som "Vad gör du nästa torsdag?" De är ialla fall inte intresserade av vad jag tänker göra då utan om jag har tid med dem. Hatar det. Kan de inte säga vad de vill att jag ska hinna med? Jag kanske hade planerat något, kanske till och med så fånigt som att titta på när färg torkar för att jag trodde att jag ville göra det och om de har något viktigare att erbjuda så är det väl bra men annars låt mig göra det jag vill. Utan att behöva förklara vad jag ska göra istället.

Dessutom är jag väldigt anti numera till att ta en faktiskt fika, visst idén låter mysig men för det första är det svindyrt. För det andra så finns det inget som jag kan äta och antagligen inget jag kan dricka, om jag inte tar med mig egna tepåsar eftersom jag ryser av allt annat té än nyponté och tycker inte om kaffe. Samma problematik gäller när man ska hitta käk på stan.

Note so self: Spindlar dör inte i dammsugaren, de frodas därinne istället. Iak!
Söndag och matlagning
Sunday, September 24, 2006
Varför kommer de alltid till mig? Fattar de inte att jag är rädd för dem? Grälat med två monster idag. Hemskt. Jag vill inte alls på på bottenvåningen. Visst min lilla trädgård är söt men det är inte alls värt det och jag valde ju inte att bo här utan den var den första som var ledig. Annars har jag storstädat idag, min morsa och hennes nya pojkvän kommer på besök om bara ett litet tag. Står egentligen i köket och lagar mat. Jag vet det är väldigt avancerat, fler ingridienser än två är kockstatus. Har redan ringt min livlina för att veta hur fasiken man gör wok. Har sett andra göra men aldrig gjort själv.

Det märks att det är söndag, otroligt trist dag i övrigt. Pumoat huvudet fullt med musik för att orka hela dagen. Hoppas inte grannarna börjar klaga.
Allting går fel idag
Saturday, September 23, 2006
Ja, lyssna nu roat på min underbara dag. Jag vaknade två timmar in i min tvätttid eftersom jag glömt att ställa klockan. Skyndar mig och får allt tvättat men hela lägenheten är full med torkande tvätt. Hur roligt är det på en skala? Är sedan oförskämt sur hela dagen, även mot min söta pojkvän som verkligen förtjänar bättre. Sen mailar jag mitt ex om han har fått skiljsmässopapprena jag skickat honom och om han pratat med sin nya om det hon sagt (påpekar även at hon kränkte mig och hela den kvinnliga delen av männskligheten med hennes komentar, se tidigare inlägg). De båda puttar hans våldsamma problem lite gulligt under mattan, han erkänner visseligen men i samma mening så säger han fint att vi faktiskt hade andra problem också. Visst, men de hade vi klarat. Sur.

Jag skulle på en "fest" ikväll och förbrett mig i ett par veckor, spännande att träffa helt nya människor som har samma inställning till livet som jag. Men när jag ringer bara för att kolla om det är någon speciell klädsel så visar det sig att de redan börjat och att det inte är någon mening med att jag kommer. Alltså har jag avsagt mig massvis med annan aktivitet idag för att gå på något som inte blev av. Se hur lycklig jag är! Förbannad så ringer jag pojkvännen men hans mobil får hela tiden för sig att lägga på. Jag ger upp och går och handlar. Utanför på ängen har de ställt upp ett tivoli, surt går jag förbi och vet att jag varken har råd eller tid att åka fritt fall innan de sticker på söndag. Är det för mycket begärt att jag får ta del av lite gastkramande skräck?

Nåja, jag hade kommit ihåg att ta med mig mp3 spelaren och satte på hög volym för att stänga ute världen. Väl på affären så hukar jag mig för att titta efter den billigaste lingonsylten då mina känner att mina byxor fint spricker i baken. En stor reva. Jippi! Kan dagen bli bättre? Fan, det är inte sant tänker jag och knyter snabbt min jacka runt midjan. Usch, slå den dagen om ni kan! Gnäller surt vidare medans jag under tårar äter min chockladglass, tycker synd om mig själv och tittar vidare på s 4 av Buffy.

Är det någon annan än jag som aldrig hittar rätt bokstavskompinationer på "Word verification"? Hittar bara inte vart jag kan stänga av det.
Mörkrädsla
Saturday, September 23, 2006
Jag sitter med huvudet i böckerna för jämnan nu. Borde gjort det mer igår också men då ägnade jag istället dagen åt att ta hand om mitt yttre lite. Färgade håret, vilket råkade bli en nyans för mörkt, och målade naglarna till Buffy s 3. Eftersom det var dag så kunde jag avverka en del avsnitt utan att bli rädd, för ja jag erkänner, jag är idiotiskt nog mörkrädd och vågar inte ens titta på Buffy när det är mörkt och jag är ensam. På lajv brukar det vara en annan femma, då vet jag ju att det finns monster ute i skogen.

Mycket att göra som vanligt och alltid det dåliga samvetet för att jag inte alltid gör det jag ska. Men det går lite bättre nu ialla fall. Jobbet i onsdags gick bra men det var inte kroki som jag trodde utan skulptur. Vilket är mycket mer ansträngande. Där sitter man nämligen stilla i en och samma position i 35 minuter! Aj, jag säger bara aj! Och jag vill inte alls sitta så längre... Men jag har två gånger tre timmar kvar i den positionen.

Och sen hade vi rollspel i torsdags, återuppväkte den gamla Buffy kampanjen (därav tittade jag på Buffy igår). Grymt kul men en lite seg spelstart. Som vanligt på ett härligt friforms sett men jag hade till och med tappat bort mina anteckningar som jag känner mig smått handikappad utan eftersom jag har så dåligt minne.

Håller tummarna inför kvällen, förhoppningvis blir den så pass bra som jag behöver.
Babbel
Wednesday, September 20, 2006
I lördags var jag på sångkurs, otroligt roligt med Maria Misgeld som lärare. Vi lärde oss väldigt många nya sånger. De har alla spelats in och kommer förhoppningsvis komma upp på sverok stockholms hemsida som mp3. Jippi!

Idag var jag duktig nog för att fantksitk ta mig upp kl 7 och gå till datorkunskapen. Piss enkelt men jag måste ändå plugga för att klara av provet. Inte fan vet jag hur man skuggar en figur, det kommer ialla fall att ta mig någon minut innan jag hittat det i word. Nåja, det lär nog gå ganska enkelt. Och så är en utav mina gamla spel ledare läraren. Kändes inte helt rätt att höra honom prata om datorer när jag annars hört honom prata om lummiga skogar. Ska försöka börja plugga på en gång. Ikväll så är det jobb. Länge sen sist men det är som betald meditation, sitter nämligen som krokimodell. Inte så svårt som folk brukar tycka så länge som man klarar av att sitta helst stilla under ganska långa perioder.

Tar ett steg i taget men tack vare min ex nyas underbara komentar så har jag fallit in i mörker igen. Gah! Fan, så otroligt sur på henne. Visst, jag skulle väl också vilja försvara min pojkvän men det får ju finnas en gräns. Någonstans ialla fall?!
Förbannad!
Monday, September 18, 2006
Jag har haft en helt underbar dag. Gick upp tidigt och åkte med röstsedlar, kände mig nyttig och smått irriterad över hur svårt det var att hitta en vallokal som vars gata inte hade något namn när man knappt vaknat.

Under hela dagen har jag sedan varit på ett seminarium som var extremt intressant och givande. Hade hur kul som helst, huvudet är helt slut nu och jag är väldigt peppad.

Träffade även mitt ex nya flickvän. Undvek henne först eftersom jag inte visste vad jag skulle säga till henne. Men unde sen inte längre hålla käften och sa till henne att jag inte kunde lita på att mitt ex verkligen talade om allt för henne och sa att han har varit våldsam mot mig. Och varna henne för honom. Hon svarar kaxigt att det inte kommer hända henne, att hon inte alls ser den sidan av honom och när jag säger att jag inte hade sett det heller förens det hände och att jag aldrig skulle gift mig med honom om jag hade gjort det färser hon bara ifrån och säger "Ja, som jag har förstått det så var det ju inte bara hans fel". Du kan ju tycka det, säger jag tillbaka. Ledsen, nedgjort och bruten. Jag blev så paff och så ledsen. föreläsningarna började igen och jag fick en kram av en bekant. Om inte lektionen hade börjat där så hade jag brutit ihop. Hur man kan hon säga så? Jag har kämpat i över ett halvår med att övertyga mig själv om att det inte var mitt fel, att inget jag gör eller kan ha gjort för att råka provosera honom förtjänar våld som respons. Inget någon gör förtjänar ett våldsamt svar, även om man i talesätt gärna säger sånt eller känner en kort impuls så får man ju aldrig agera på den. Eller? Jag blir så förbannad. Det känns som jag börjar om från början, det kanske var mitt fel. Jag kanske gav upp för tidigt, jag bröt mitt löfte som jag gav när vi gifte oss. Tankarna snurrar och det känns som hon gav en pungspark till alla feminister ute i världen, till alla som blivit utsatta för våld. Jag mår illa. Vilse.

Sen är det vidrigt att alliansen typ har vunnit, arg och sur över det med. Iofs så tycker jag verkligen inte om Göran Person men vad som helst är bättre än en jätteblå regering. miljöpartiet har det åtmindstånde gott väldigt bra för, det gör mig glad. Det ska bli väldigt intressant hur det går för piratpartiet.
TV beroende?
Friday, September 15, 2006
Jo, jag erkänner. Kanske lite. Men för att motverka det så har jag den här veckan vägrat sätta på TVn och jösses vad saker har blivit gjort. Nja, helt tillfredställd är jag givligtvis inte men mycket mer än jag kunnat vänta mig ialla fall. Lägenheten är helt renstädad och jag pluggar på duktigt. Ska på fest ikväll med 90-tals tema. Kommer att bli roligt.

Gårdagens träning känns i hela kroppen fortfarande. Medel på friskis&svettis är inte att leka med, eller jo det kanske är precis det man ska göra.

Hade en mycket underlig dröm om mitt ex (ett väldigt gammalt ex) inatt, vi träffades på ett spelkonvent (där han aldrig skulle vara) och pratade lite löst. Messade honom det imorse och spenderade sedan någon timma i telefon med honom pratandes om gamla minnen. Mycket trevligt.

Note to self: Torsdags passet var mycket bättre än de andra eftersom det är en ung istruktör som spelar bland annat metallica, det är betydligt lättare att ta i då.
Dålig kvalitet?
Thursday, September 14, 2006
Överlevt mötet med mitt ex. Tänk att jag fortfarande ryser, jag tycker verkligen synd om hans nya. Jag skulle verkligen inte vilja bli tillsammans med någon som har varit våldsam mot sitt ex vid upprepade tillfällen. Gick hyfsat smärtfritt att plocka reda på hans prylar men det brast för mig när han bara var nonchalant och inte alls ville prata om våra problem. jag har lämnat honom i fred ända sen mars, jag kommer inte längre i mitt "arbete" att komma över allt skit utan honom. Nu måste jag få prata om vad som hänt och hur mycket han har sårat mig, att det känns som om jag inte vill lita på någon man igen. Att han förstörde vårat äktenskap. Nog gnällt.

Skjutsade honom in till stan och hämtade ett gammalt databord som han inte behövde längre. Ironiskt nog till nya pojkvännen. På vägen hem fllde jag på nudelförådet och svägde förbi Ikea för att köpa en klocka. Min förra hade gått sönder. Jag förstår inte, måste vara väldigt dålig kvalitet. Jag tycker att klockor borde hålla för allehanda raseriutbrott. När ingen klocka visade rätt tid någon gång i sommras så brast allt och jag kastade den första bästa i marken. Stampade på den ett par gånger och innan jag gick hemifrån blänge jag lite surt på den, hoppade jämfota på liket och lät den ligga kall och ensam på köksgolvet. Det borde väl alla klockor hålla för?

Tar en liten paus i pluggandet, fast något skolarbete är det inte utan rollförberedelse. Något som känns mycket viktigare för mig. Prioriteringslistan är som vanligt Lajv, räkningar, busskort, sprit och om något blir över så går det till mat.

Note to self: Räkna inte med att prylar håller när man blir arg.
Gnäll
Thursday, September 14, 2006
Gnäll, tvi och blä. Har inte alls gjort allt jag ska idag men kvällen var trevlig och snart är det dags att sova. Förhoppningsvis blir jag bättre på att hålla tider. Imorron kommer mitt ex hit och jag får det "underbara nöjet" att spendera ett par timmar på en trång vind med att sortera prylar. Ser verkligen inte fram emot det, dels för att jag fortfarande är rädd för honom och dels för att jag bara vill glömma allt som har med "oss" att göra.
Here we go!
Tuesday, September 12, 2006
Allt har varit supersegt eftersom jag egentligen inte har några tider att hålla. Men nu ska det bli ändring. Skolan har börjat, även om det är de mest trista kurserna någonsin. Och resten börjar också rulla på. Nu behöver jag bara lite pengar till busskort och Friskis&Svettis kort så är jag nöjd och glad.

Det är för övrigt hopplöst tråkigt att fylla i blanketter så att man kan få pengar. Jag slår vad om att de vill veta hur många gånger jag hade tänkt att nysa per år! Gah!

Note to self: De obehagliga med papper försvinner inte bara för att du ignorerar dem, det kan till och med bli värre.
Trött
Monday, September 11, 2006
Det var en väldigt rolig helg men sovit alldeles för lite. Sunkar framför filmer idag. Använder måndagen som söndag och sparkar igång allt imorron. Pluggandet när det gäller fritidsintressen går jättebra, skolan är betydligt mer trög. Var på fest i lördags och hade väldigt trevligt. Sov en timma till söndagen och gick upp kl 5.30 för att börja jobba. Och eftersom det var konvent så sov vi på golvet i en dubbelsovsäck. Men det var kul i alla fall.

På vägen hem träffade jag en före detta klasskamrat som berättade att han skulle flytta till Thailand och att allt var mycket bätre där. Jag drabbades självklart åter igen av den stora frågan, "Vad fan gör jag här? Det är mörkt tre fjärdedelar av året och till skillnad från alla andra så tycker jag inte naturen är så specielt vacker. Eller snarare jag har sett betydligt bättre". Men jag kom fram till att det ända som egentligen håller mig här är lajv. Vännerna är helt underbara men lets face it, vänner som är riktigt bra stannar kvar som vänner och nya bekanta träffar man överallt. Den ända familjen jag har i Sverige är min morsa som bor fem timmar bort och skulle vara hyffsat lättövertalad till att komma på ersor eller någon gång flytta om det är så att jag hittar paradiet. Jag vill verkligen ut och resa och hitta vart jag hör hemma någonstans. Känner mig inte hemma här i Sverige eller i Tyskland. Men är för fattig för att resa. En vacker dag. Ett mål i taget. Och tusen lajv till om jag får bestämma!
Stockholms Spelkonent
Friday, September 08, 2006
Så var det dags, mitt första konvent. Hoppas att allt går bra och att ajg står ut med att vara där hela helgen. Ska smita på lördag och gå på fest istället. Borde egentligen råplugga hela helgen. Kommer att pyssla väldigt mycket med sverok och resten av tiden jobba för konventet. Kommer nog gå bra. Kommer att ha trevligt sällskap i alla fall. Nu ska här packas och städas! Saknar redan råttorna och hoppas innerligt på att jag slipper sova där två nätter.

Note to self: Bara för att det står att det ska vara annanas i salladen så betyder inte det att det verkligen finns annanas i, det kan lika gärna bli ost. Varm sallad som transporterats i pizzaväskan är inte gott framförallt inte när de inte beställda osten har smält.

Hur klyftig får man vara?
Thursday, September 07, 2006
Jag går inte särskilt ofta till mitt lokala bibliotek, till och med nästan aldrig. Läser sällan böker som skulle kunna finnas där och har i övrigt inte mycket behov av dem. Går överhuvetaget sällan på bibliotek men när jag väl behöver dem så förväntar jag mig att de är där, har öppet och finns tillgängliga framförallt på en torsdag mitt på dagen men ack sånt kan man inte förvänta sig! Kom precis hem ifrån bibblan, som ligger drygt 400 m bort, och de har stängt idag. Förröstningsstället har alltså också stängt eftersom det finns inne på bibblan. Jag hade för ovanlighetens skull tre ärenden där idag och biblioteket i "grannbyn" har också stängt. Suck.Vad är oddsen? Och är det verkligen ok att stänga en vallokal sådär?
Första höst regnet
Wednesday, September 06, 2006
Spenderades med glad min på väg hem ifrån tåget med Coheed and Cambria som sång i hörlurarna. Lycklig och fnittrig efter en bra kväll. Dagen var inte lika rolig men när lyckorusen väl kommer så är det värt att vara utan medicin bara för att att uppleva dem.

Efter mötet så gick vi, jag och pojkvännen, för att köpa lite mat som vi åt på centralen. Mitt i så hade de smällt upp ett jätteligt socialdemokratiskt stond som med sin röda fyrkantiga mattbeklädda låda var ett utmärkt oicknikställe, tyckte vi. Vakten var inte lika överlycklig men jag började gräla och säga att om socarna har så mycket pengar att de som ända parti kan smälla upp ett såhär stor valkampanjs ställe mitt i centralhallen då får de fan bjuda på sittplatser också! Efter att vi mumst färdigt på maten började vi mumsa på varandra istället men det tyckte inte den propra vakten om alls. Och när jag började gräla igen så drogs jag undan av mitt sällskap som inte alls hade någon lust att hamna i något gräl. Men vafan! Det var inte som om mina händer var innanför hans kläder och det står väl ingenstans att man inte får hångla på offentlig plats? Eller? vill socarna att vi inte ska hångla där? Men nej det hade med honom personligen att göra, för att han inte hade någon lust att ha oss där medans han jobbade. Fräckt! Jag var så nära att ställa mig vid mattkanten och hångla där istället. Fan! Vi behöver väl mer kärlek, eller hur var det? Han är säkert bara sur för att han inte fått något på länge. isobelll som kan bli riktigt vidrig när hon är arg.

Deras politik i grunden har jag inte så mycket emot. Uppvuxen i ett närmst socialdemokratiskt hem men det händer ju ingenting med sverige. Göran Person är inte direkt representativ för arbetarklassen där han sitter på sitt gods, nej inte ens en villa utan ett helt jävla gods! Och sen har de tagit massvis med blåa beslut. Det är helt enkelt en lila röra i mitten och de blåa blocket är numera arbetarpartiet. Men blått, i alla fall moderaterna, säger att miljön inte kommer först. Alltså blir det inget blått för mig heller. Jag står på naturens sida, även om miljöpartiet inte har rätt i alla deras frågor så är de de ända som tar upp de riktigt visentliga frågorna enligt mig.
Överlyklig&personligare än nånsin
Tuesday, September 05, 2006
Skuttar av glädje. Jag får vara med och leka på lajvet. Nu gäller det att ta ett riktigt svårt beslut. Det här kan ta mig igenom hösten och då har jag något att göra som verkligen är att sätta tänderna i. Driker te, nyponte med en liten tesked honing i eftersom det är det ända teet som jag står ut med och alls tycker om, och tänker på en annars hyffsat dyser höst. Mellankolin överfaller mig titt som tätt och jag saknar min legionärs roll Minnas goda självförtroende.

isobelll goes personal:
Egentligen borde jag avsluta allt med mitt ex nu. Tvinga honom att ta alla sina saker ifrån min vind och själv inleda skilsmässan. Vet inte varför jag tvekar när jag ändå aldrig kommer ta tillbaka honom efter vad han har gjort men det känns ändå jobbigt att han tar upp skiljsmässofrågan och inte jag. Det var ändå jag som gjorde slut efter mycket om och männ. Mitt löfte till honom på våran bröllopsdag var inte att älska honom för evigt utan att vilja älska honom. Men det gör jag inte. Nej, jag vägrar. Jag vill bara glömma och gå vidare. Men ändå känns det som det störrsta sveket. Han är inte det stora som gör så ont, nej det är att äktenskapet är över.

Det tog slut redan första gången han gjorde så och två månader senare hade jag fått nog. I slutet av mars sparkade jag ut honom. Sen dess bor jag ensam här. Sorgen består mest i de krossade framtidsdrömmarna. Jag trodde ändå att vi kunde lösa allt som kom i vår väg, att våran kärlek skulle klara allt, att vårat äktenskap skulle genomstå alla prövningar. Till och med otrohet skulle jag klarat av, vi hade lovat varandra att gå i parterapi om det skulle behövs men det spelar ingen roll nu. Han förstörde oss. Och nej, han slog aldrig men han var nära. Vi tre tillfällen blev han våldsam och höll i mig hårt. Efteråt sa han att han velat slå. Skulle han ha gjort det om jag stannat kvar hos honom? Det började någon gång i januari. Jag sov på soffan efteråt, vi turades om. Han sov hos sina föräldrar och jag försökte undvika att vara hemma så mycket som möjligt. Rädd hela tiden. Men när räddslan väl hade lagt sig efter två månader så såg jag på honom med nya ögon. Jag är och var inte längre kär. Vårat äktenskap höll inte. Ska det hålla sånt? Har jag gett upp för tidigt? Jag har ju brutit mitt löfte.

Så det här har jag gnällt och tänkt på under de senaste månaderna och försökt att skriva runt på bloggen utan att säga vad det är men nu känns det som det är dags att säga vad allt handlar om. Jag vill inte försätta någon i klämm för mina utlägg här på bloggen och väljer därför att inte skriva några namn, inte ens på mig själv. Ni som vet vem jag är har i alla fall fått reda på vad det är som hänt och i övrigt förblir mitt ex okänt. Det är inte min mening att hänga ut honom. Jag önskar så att han skulle söka hjälp och berätta för de nära honom vad som egentligen har hänt, men det lär väl aldrig inträffa. Det värsta är nog att jag ibland fortarande saknar honom. En dag vill jag kunna förlåta allt och åtmindstånde vara vänner, för det löftet vill jag ialla fall försökta hålla. Och visst hade vi andr aproblem precis som vilket annat par som helst men jag tror verkligen att vi hade kunnat klara av allt det andra.

Utan stödet av mina vänner, min morsa och bästisen (numera nyblivne pojkvännen, vilket också är en något komplicerad historia som jag tar en annan gång) hade jag nog aldrig klarat det här.
Minna
Monday, September 04, 2006
Jag som något biffig Legionär Minna. Hjälmen fick jag låna under lajvet men resten utan rutningen är alldeles min egen. Under ringbryngan har jag givligtvis en vadering på mig och mitt midjemott blir väl minst 20 cm mer än vanligt med allt på. Behöver jag nämna att det var väldigt varmt och flosigt att exersera i det här? Men vi hade väldigt roligt!

Varmt var det i vilket fall som helst. Och tungt, rustningen väger över 10 kg. Inga direkt charmerande bilder direkt men så trött och seg ser man ut efter ett par dagar i fält, tro mig. Min rygg är inte helt överlycklig den heller.


Hemma igen från Thule-lajv
Monday, September 04, 2006
Grymt skönt lajv. I en klassisk medeltida miljö på ett område som hade snygga hus och låg bekvämt nära staden men den här tystnaden man får efter att ha vandrat en halvtimme rakt in i skogen med all packning som det är på andra lajv uteblev. Och på något skumt sett så var det den jag verkligen saknade.

Jag spelade Legionär Minna, omflyttad från den fjärde legionen till den andra legionen. Något som hon inte var helt nöjd med. Hon hade gott självförtroende och såg alltid till att utföra sina order på bästa sätt men det roligaste var när hon själv började ge order då hennes korpral råkade lämna luckor. Ett intressant maktspel började som slutade med att hon baktalade och rövslickade på bästa sätt ända tills hon fick en befodran. Till vicekorpral med löfte om stigning i graderna när hon kom hem till Klippeport. Det var också en utmaning att spela lesbisk. Eftersom vi alla vet, eller det brukar funka så iaf, så är tjejer mycket svårare att få omkull än männ om man är tjej. Alltså var det intressant att bara stöta på tjejer och försöka få dem i sänghalmen. Även i övrigt hade jag väldigt roligt spel. Bra gemenskap och roligt intrigspel inom min grupp också, vansinigt roliga hyss och mycket skitsnack.

Direkt efter lajvet så skyndade jag mig att packa ihop och åkte till styrelsemötet. Hann inte ens rusta av! Men lyckades hålla mig vaken igenom alla beslut och satte mig i ett varmt bad när jag kom hem. Och där kom självklart postlajvkänslorna. Nej, är det redan slut? Nej, måste jag återvända till att vara jag nu? Och ett mycket besvärligt mail gjorde inte saken bättre. Efter en god natts sömn på 12 timmar är allt lite bättre och det vanliga livet återvänder.
Lajv igen
Friday, September 01, 2006
Sitter fortfarande och är totalt omotiverad till att arbeta. Har sjukt mycket att göra. Men orkar bara inte sätta igång. Mycket mer sugen på andra lajv än på medeltidslajv. Som tur var så är det inte så mycket att sy. Ska göra om en tabard och om jag orkar sy in en sovsäck i lite annat matreal. Fick hem min ringbrynga igår och det kommer bli en tung helg. Hade helt glömt bort hur mycket den väger. Nåja, nu är det bara att sätta igång eller hur var det.

Gnäll, gny! Håller alla tummar möjligt, skulle ge min högra hand för att få vara med på ett übercoolt lajv, prosopopeia.