Insomnia
Thursday, December 27, 2007
Fan, hur gick det här till? Jag som brukar ha svårt att hålla mig vaken och titt som tätt proppa i mig koffeintabbletter? Varför kan inte jag somna? Andra natten i rad och jag börjar bli riktigt irriterad. Tankarna snurrar genom huvudet. Blandas med trötthet och allmän förvirring, förväntan, saknad.

Druktigt absurda mängder varm choklad med brorsan, lekt flyga drake "Lair" på hans nya PS3 (tror jag att det är iaf). Har alltid haft svårt för tv spel men det här var riktigt kul. Kunde inte hitta en sämre story däremot. Staden TM är anfallen av stora drakar som man ändast kan skillnad på från våra egna eftersom de skjuter blå bollar och inte eldbollar som vi gör. De vill nämligen åt våran grain, det vill säga säd. Och visst ska vi rädda lasten, ett stort fraktskepp som dras av ett djur som går långsamt genom floden och in till staden. Striden trappas upp och drakarna sätter in stora katapullter som de flyger in tillsammans med otaliga trupper UTANFÖR våran stadsmur, som de egentligen utan problem kan flyga över men nej! De tycker det är en alldeles rimlig idé att ställa sig framför muren och försöka bomba sönder den?!

Vet inte vad spelkreatörerna har tänkt eller snarare inte har tänkt men det var inte på berättelsen. Däremot var grafiken riktigt skysst, spelmotorn trevlig och styrningen även om den är lite svår otroligt rolig. Första gången jag testade giro och jo, jag är fast. Sjukt kul. Tur att jag har kastat ut tv, farligt att fastna för dyra leksaker.

Chokladen var fresten riktigt riktigt god. Vi fick ett infall och gjorde den själv, köpte fin choklad som maldes ned och smälte i den varma mjölken. 2 st 1 l koppar! En med mörk apelsinchoklasmak och en med vaniljvitchoklad. Mums!

Jag har blivit en av dem, de som jag alltid i allra störrsta hemlighet har beundrat. Sådär på håll utan att de något har fått märka. Jag har blivit en av dem utan att jag märkt det, utan att jag förståd vad det var jag gav mig in på. Eller visste jag det? Strävade jag dit hela tiden men hittade först nu problemet, det som stod mellan mig och dem? Jag har verkligen aldrig förstått hur de har kunnat sitta i timtal helt fängslade i böcker, koncentrerat och med en varm kopp te (som saknta kallnat utan att de lagt märkte till det). Men nu är jag en av dem. Nu sitter även jag där, uppkrupen i min röda soffa, insvept i en filt, en mugg med varmt Nyponté (som är det ända té jag har lyckats lära mig att tycka om) och myser med en bok i famnen. Läser koncentrerat varje mening, sänker musiken så att den inte stör eller låter det vara helt tyst. I flera timmar. Kan längta efter det.

Jag har blivit en av dem som faktiskt avslutar böcker som de påbörjat inom rimlig tid. Tillochmed slukar dem när jag får dagar över. Lediga stunder. Problemet hätte TV. Lösningen var mycket enklare än jag trott, att kasta ut den. Och förvånat inser jag nu att det faktikst hjälpte, att jag nog var långt mycket mer beroende av den onda tingesten än vad jag velat erkänna. Men nu, nu är jag en av dem!

Dagens bok: The Green Mile på tyska och upptäckten att brorsan är lika galen i Neil Gaiman som jag.
Dagens tår: När jag försunken i The Green Mile läser hur Mr Jingels, den lilla musen, blir ihjäl stampad av Percy. Satt på tunnelbanan och snyftade trots att jag vet hur det hela slutar.
EU bidrag som måste stoppas!
Saturday, December 22, 2007


"Under åren 2002-2006 har Sverige betalat ut 945 000 euro till personer som exporterat levande nötkreatur till andra länder. Det måste bli ett slut på detta! EU-bidragen leder bara till att djur tvingas att transporteras långt och de utsätts för ökat lidande. Regeringen måste se till att EU-bidragen avvecklas."
Från djurens rätts sida. hur kan någon försvara sitt köttätande är för mig ett mysterium.
"Icke" date
Friday, December 21, 2007
Har hämtat ut mer "Books of Magic" av Neil Gaiman idag. Skön vinterläsning. Och plöjingen för att lyckas läsa allt denna man har skrivit fortsätter. Sovit och slöat alldeles för mycket men kvällen spenderades inne i stan i sällskap av Kazai. Det kanske inte var en bra idé att träffas men vi råkade hamna på en spontan "icke" date. Kokoy har möjligtvis den bästa maten ever, förutom sushi så finns det massor av andra spännande japanska rätter och mängder av vego alternativ. De gör till o med sin egen tofu! Hur folk kan sakna kött när det finns sån här mat kommer för evigt vara ett mysterium för mig.

Sen blev det bio - Guldkompassen. Riktigt söt film som vinner mest på den underbara sagostunden och de sjukt bra animationerna. Djuren är hur söta som helst och jag är helt kär. Replikerna är tyvärr lite konstrade och även om storyn håller så faller den aningen platt ibland. Men kämpa på, värd att se på bio och mer sagor till folket!

Har fallit offer för synden och faktiskt köpt två julklappar, väl behövda och tankfulla. Även fått väldigt uppskattade klappar av Kazai idag. Överaskande perfekta! Tack ännu en gång, ska njuta av teater i vår! Det finaste man kan ge en annan människa är upplevelser.

Saknar redan skolan även om sova var riktigt skönt. Går upp halv sju i vanliga fall... När jag läste runt på Gaimans sida så hittade jag den här i en av hand blogginlägg. Vem vet, kanske storebrorsan till Nanowo och Kaminari? Hur som är den jättesöt och jag är riktigt nöjd med att naturen fortsätter att överaska oss. Ska tydligen vara den störrsta råttan, fem gånger större än våra stadsråttor och totalt orädd.

Dagens film: Guldkompassen
Dagens låt: Muse - Map of the problematiuqe
Maratonkonst?
Wednesday, December 19, 2007
12 timmar i skolan. Jösses, kom innan läraren och gick strax före nio på kvällen. Helt slutkörd men samtidigt vill inte hjärnan lägga av. Högvarv. Kreativitet. Galna ideer som min kropp inte pallar med men huvet vägrar acceptera. Dricker te och försöker få ögonen att förstå att de vill blunda.

Vi har haft skulptur de senaste veckorna, det bästa hittils i konstväg jag har satt tänderna i. Trivs oerhört bra. Och utan den extremt stimulerende skolan så tror jag inte att jag hade orkat vara utan Kazai. Kreativiteten lindrar, vilket gör mig ännu mer rädd för jullovet. Idag var sista dagen , eller i alla fall sista lektionerna innan nästa termin. Men jag har redan kollat upp och visst har skolan öppet även under lovet, som en duktig plugghäst?

Enligt mina hörlurar så hade jag lera i öronen idag. Nåja, det är väl inget ovanligt . Har alltid på mig morsans gamla sjuksysterkläning, som har blivit målarrock för några år sen varje dag i skolan. Ser ut som fan med fläckar framförallt i nacken då jag en gång trodde det skulle vara bra att färga håret när jag hade den på mig men är nu ett effektivt sätt för mig att kunna leka mer.

Louise Bourgeois är kaxig och grymt tant och dessutom min nya favokonstnär. Såg en kortfilm om henne idag, vilken jävla brud! Löst citat: "jag har mina minnen, och jag försöker bli av med dem". Hon hade satt olika skulpturer som är en del av den tiden, en del av minnerna i små glasburar/rum. Där är minnerna fångade/bevarade och framförallt så har hon genom det bearbetat dem och kan nu lägga dem åt sidan.

Dagens låt: Covenant - Ritual Noise
Dagens konstnärer: Odd Nerdrum och Louise Bourgeois
Dagens bild: Min skåpsutställning. Samma mask som vid fotoprojektet men i ett nytt, kanske ännu mer obehagligt kontext. Temat vi hade valt var inuti och självklart är frågorna många - vad är egentligen inuti? När har vi kommit inuti? vad finns innanför det...? Och så vidare. De andra eleverna skåp hade små "söta" minivärldar medans jag visade den här. Luddet hänger ned från inuti den ståltrådsmasken och droppar ned i en pöl på botten.
(Luddet är för övrigt från brorsans matta som jag blev helt förtjust i och tvingade honom att spara - jag vill ha mer!)
Svåra beslut
Saturday, December 15, 2007
Kanske är det för det bästa? De svåra besluten vi tar. Är det från magen? Är det rätt? Frågorna plågar mig/oss/vi. Förrvirad står jag ensam kvar. Men jag vet att det finns en framtid för den som kämpar. För det vi vet är rätt och för oss om vi bara vill. Men inte nu. Inte här. Sorgen sköljer över mig igen. Så trött på att vara förvirrad och trasig. Tränger bort tårarna och försöker stiga in i dansmolnet som kommer omsluta mig inatt. Hedeligt supande mot ont?

Nätterna är ändå värst. Fast den här veckan har jag mestadels varit fjättrad vid sängen och livrädd för att äta. Japp, magsjukan har härjat även hos mig. Urk. Inget jag rekomenderar. Framförallt inte när skolan känns jäkligt viktig. Gick nog dit för tidigt, framförallt utan mat i magen, sjuk sen igen. Fan. Men Kazai, trots att vi inte borde ses, kom hit igår och matade mig med potatismos, kramar och desperate housewives. Bästa botemedlet för en ensam isobelll. När han åkte idag dog en del inom mig.

Dagens humortips: Fråga Anders & Måns
Dagens låt: VNV Nation - Beloved



Öppna ögonen!
Monday, December 10, 2007

Fienden
Sunday, December 09, 2007
Det vita pappret är min fiende, skrattar åt mig, skriker "fyll mig om du vågar!!" men för ett krig mellan mig och mitt redskap. "Rör mig inte, Du vet aldrig var du ska börja, du kan inte avsluta en linje, är så osäker, vågar inte ta i, vet inte vart du slutar, håller aldrig vad du lovar..." ect. Skriker åt mig. Äter mitt självförtroende.

Hånar mig, får mig att tvivla. Aggresiv vita sticket i ögonen. Motarbetar mina stråk, mina taffliga försök att fylla det. Första bladet i verje nytt block är alltid det värsta, ofta lämnar jag dem tomma. Förlorar kampen. Klarar inte av pressen. Det vita pappret vinner. Ångesten över vad som alltid ska bli första intrycket av mitt block är för stor och kväver min kreativitet.

Kriget mot den tomma ytan. Det här fortsätter även i inredningen, mönsterskapande broderier och tatueringar. De negativa formernas kamp om existensberetigande. Ska de få vinna? Vem har egentligen rätt? Fanstasin dör om vi övergöder den och ger all fakta. Tar bort det som bildas mellan raderna. Men om ytan bara är tom, vad är då inne i oss?
Death
Sunday, December 09, 2007
Håller just nu på att traggla mig igenom allt som Neil Gaiman någonsin har skrivit. Jag kan bara säga Fantastiskt! Vilket underbart språk och sjukt coola bilder jag får i huvet. Och om inte det räcker till så har jag nu upptäckt de mysiga Graphic novels han har skrivit. Death är helt klart min favo, alla kategorier någonsin. Fullkomligen lyser. Bokat Sandman på serieteket och hoppas på att få träffa henne igen.

För den oinsatte så är Death en ganska tuff gothtjej med skysst humor och ett jobb att göra, hon är döden. Men tar inte sitt jobb på allt för stort allvar ibland och hennes lekfulla sätt gör att folket hon möter i böckerna lär sig uppskatta livet. Hon är där för oss alla och vill bara väl, typ i alla fall. Jag kan inte säga mer än att jag är kär.

Perfekt mysläsning med ett glas vin uppkrupen i soffan, eller vart man än befinner sig då hans ord fängslar en bort ifrån verkligheten och in i hans fantasi.

Senaste veckans "bravader" har mest beståt av sprit. På hedeligt festvis. Klassfest med julmaskerad på onsdag som slutade i studiebesök på både cafe opera och Wightroom på Sturepland för min del. Kom hem till att väckaklockorna tjöt och tänkte i mitt stilla sinne att bara några timmars sömn, skulle gå till skolan efter lunch. Men nästa gång jag vaknade fick jag en chock. Messade Kazai och frågade om tiden stämmde, och ja. Displayens röda siffror lös 21:35! Jösses, men jag lyckades i alla fall sova igenom den annars planerade baksmällan. Den hade varit skoningslös.

Maskeradtemat var också sjukt kul, jag var utklädd till julskinka och hade veganinfo på tröjan - bland annat att 18% av växthusgasutsläppen kommer ifrån köttindistrin, hur mycket vatten de olika sorters grödor vs. kött kräver och att markåtgången för en köttätare mosvarar 10-12 veganer. Väckte intressanta debatter och Djurens rätt foldrarna com jag delade ut gjorde nog budskapet ganska tydligt, om inte annat var det sjukt kul att gå omkring i en grismask. Bilden är taget av en klasskompis - jag är en stolt julskinka som inte vill ligga på ditt julbord!

På fredag var det dags igen. En fördelsedagsfest med roliga impro lekar (tänk teaterlekar typ). Lördag sov jag nästan bort men kvällen avslutades med en trevlig drinkmaraton hos Ale över något för allvarliga politik disskusioner för den mägden promille i blodet. Och, nej jag är inte alkeholist bara livsnjutare?!

Förra helgen var väl minst lika vild? På söndag hade GoGol Bordello spelning med förbandet La Phaze. Grym konsert och jävligt mycket röj, vid ett tillfälle blev det till och med slagsmål. Mindre roligt. Svettigt och fullt med energi. På måndagen den 3/12 var det dags för Säkert (vars sångeska är Hello Saferide) på cirkus. Riktigt bra det också även om jag i hemlighet egentligen var där för att se mitt nya favoband, Detektivbyrån.



Dagens låt: Björk - Play Dead
Lördagens godaste drink: Päron Tequila (Tack Ale för den trevliga introduktionen!)
Två veckor kvar på terminen
Saturday, December 01, 2007
Och paniken infinner sig. Inte för att uppgifterna inte är klara, proven måste bli pluggade till eller julpaniken tagit över. Nej, det är för att hur ska jag klara mig utan min skola över hela den förbannade julen. Den kommersiella högtiden jag lärt mig att avsky. När jag vaknar på morronen är det ända jag tänker på att komma så snabbt som möjligt till skolan igen. Rent logiskt sett så borde jag haft idétorka för länge sen men det känns som min kreativitet äntligen tar revanch och ger mig massor mer att göra. Kan inte sluta skapa. Kan inte stänga av min högra hjärnhalva.

Det händer att jag stannar mitt på stan för att teckna ned en idé. Mitt anteckningsblock är fyllt med skisser istället för ord, och de säger mycket mer än ord någonsin kan. Sista veckan har varit helt otrolig. Bara jag får skulptera så kommer jag att bli en lyckligare människa. Tuff vecka med sjukt rolig. Viktig.


Sista månaden har varit ganska omtumlande i stort. Maskspel och Conspirare har varit sjuk kul även om jag inte haft så mycket tid för det som jag velat. Morsan mår bättre och är äntligen hemma igen. Men mest av allt har skolan tagit över mitt liv vilket är helt underbart. Jag ställer mig gärna till skaran med plugghästar, ända skillnaden är att jag inte skriver mina anteckningar.

Dagens lajv: Kollegielajvet
Dagens musik: GoGo Bordello - Konsert imorron!
Dagens aj!: Kazais rygg som pajat för gott??
(Fotografi på ett av mina projekt, en mask i ståltråd som jag använde under just fotokursen)
Mamma
Thursday, October 18, 2007
Mamma mår inte bra. Orolig som fan, vad gör man när ens mammor inte mår bra? Hur är man inte orolig hela tiden. Det var länge sen jag kallade henne för det, "mamma". Men ikväll grät jag, lipade på riktigt och sa bara det ordet. Märkligt att känna sig så liten igen och bara längta med allt vad man har och äger efter hennes famn. Första impulsen var att rusa hem, sätta sig i bilen och köra ned till småland för att plåstra om henne. Men chock nummer två var inte långt borta, Seppel har ju blivit stulen. Utbränd. Mitt av från morfar, min älskade bil. Som hade sin största uppgift att skjutsa ned mig till morsan när hon vad sjuk.

Fick meddelandet efter att jag satte på mobilen igen efter bion. Hade spontandate med Kazai, middag på Hurry Curry och Stardust. Fantastisk film, inte bättre än boken men fan nära nog. Saligt glad när jag kom ut från bion.

Dagens låt: Freak Kitchen - paperdance (en annan låt med dem, Nobody´s Laughing)
Dagens päron: Min Mamma
Dagens lilleborsa: Emil, killen på bilden.
Videoblogg?
Thursday, October 11, 2007

Sorry morsan, var inte meningen att vara hård. Här är en lite ursäkt, videon med Emil. Såhär fånig är min lilleborsa, enjoy! Och för alla som inte känner till historien så är alltså Emil morsans hund och han älskar att sjunga. Nej, vi plågar honom inte! I bakgrunden hörs Nine Inch Nails - That´s what I get. Hittade seriöst en live inspelning från 90 talet, jösses det var länge sen Trent såg ut sådär. Men han är fortfarande het som fan och våran alldeles egna husgud.

Lever fortfarande på minnen från helgen och ser förväntansfullt på Vändpunkter som är nästa lajv i ordningen. Sanningen om Marika har premiär den 28/10 och jag är hur nyfiken som helst på reaktionerna. Jag hoppas verkligen folk letar efter henne, sökandet är redan igång. Vad vill ni?

Dagens låt: Gute Nacht, Friederike!
Dagens film: 21 Grams
Dagens youtube är till Christopher Walkens ära, denna legend som lärt oss dricka Cava:
"Cava in the morning, you drink it like this.. Just like Christopher Walken always just to tell us!"
(That is all I have to say)

Ursäkta boomen utav länkar idag, sånt som händer när man vill visa vad man pratar om?
Chocodelight
Tuesday, October 09, 2007
Mission fullfilled! Den perfekta varma chokladen är hittad! Oxfam Fairtrade - Bio choco drink heter den. Helt grym, avnjuts bäst med soyamjölk och en filt i soffan. Dämpad belysning och snälla ord gör upplevelsen ännu bättre.

isobellls enkla 20 stegs bruksamvisning för chokladdrickandet:
1. Köp choco drink och alpro soya mjölk
2. Värm mjölken i en kopp två minuter i valfri micro
3. Ta ut koppen ur micron
4. Bränn dig inte på koppen
5. Skölj händerna i kallt vatten för att motverka blåsorna
6. Stå med fingrarna i kallt vatten i ca 5 minuter
7. Mjölken har hunnit kallna, det är safe att röra vid koppen
8. Ta ut paketet med choco drink
9. Öppna paketet försiktigt utan att nysa
10. Ta tre teskedar choco drink pulver i koppen
11. Rör runt i koppen med en tesked
12. Värm de underkylda händerna på koppen
13. Tänd stearinljus
14. Hitta en stor filt att sitta under
15. Be en vän* säga snälla ord
16. Tänd en rökelse
17. Stäng av omvärlden
18. Säkerställ startfunktionaliteten
19. Placera dig i lämplig sittställning på soffa, fotölj eller säng
20. Inmundiga nu den varma chokladen och njut!

* Om en vän inte finns i närheten
- Ring någon, lägg mobilen med högtalarfunktion brevid dig
- Sätt på TVn på ett snällt program
- Spela upp en youtube med mysfaktor


Dagens låt: Silverchair - Straight lines
Dagens tanke: Vi borde avskaffa hösten
Jetlag Tallinn
Monday, October 08, 2007
Grymt borta i huvudet fortfarande efter helgens lajv. Hade väldigt roligt som Isabelle Hannus, personalchef på AssetBrand. En obehaglig person med svårt att visa känslor, vilket var väldigt knepigt att spela men en rolig utmaning.

Helgen tillbringades alltså på ett kryssningsfartyg till Tallinn men tillhörande stadsvandring och Galleribesök som jag inte kunde låta bli. Säkert tio stycken blev det. Nöjd.

Måndag morron startades av en konsthistorialektion med konstkritikern Jessica Kempe. Hon hade bra argumentationer även om de möjligtvis var något förvirrande uttryckta men såpass självklara att alla borde förstått men de var inte fallet. Föreläsningen idag så även förra måndagen handlade till stor del om att det bara finns en människoras och att vi egentligen inte har en hudfärg eftersom färg inte finns. Mycket filosofisk emellanåt men viktig. Det riktigt riktigt obegagliga var att folk inte fattade det här. De trodde på fullaste allvar att det fanns fler raser, att generna skilde sig åt och var annorlunda. Något som sjävklart inte är fallet. Blev så förbannad och häpen. 2007 och folk har fortfarande inte fattat. Är det möjligt? Är vi som pluggar konst inte emot normen och brottas med samhällsfrågor? Eller är det min naiva vanföreställning av verkligenheten. Ett litet hopp?

Massor snurrar fortfarande omkring efter lajvet. Har sällan spottat så mycket vansiniga meningar utan relevans eller innebörd, i alla fall inte någon som jag förståd. Hoppas att jag hängde med i snacket hursom. Det var grymt svårt. Isabelle bjöd på många skumma situatuioner. Ganska många obehagliga sånna. Inklämnd på lunchen mittemot exet och grälandes om jobbprestationer, utskällning av VDn mitt i natten för underminerande av Regionalchefen (exet Måns Brenner), dumpande/dumpad av Sebastian Svensson, frågorna om hur avklädd man kan vara på dansgolvet (jag hade skjorta, byxor och högklackat - tillknäppt), avskedande av Peter Kovac.

Lösa citat från lajvet:

Isabelle till Josef när jag springer efter Peter Kovac som är ledsen:
"Ur min väg, du vet inte din position!"

Sebastian Svensson:
"jag gillar dig men..."
Isabelle går iväg.
Senare på kvällen försöker hon förklara att det är hon som dumpat honom. När han frågar henne vad hon vill säger Isabelle
"jag vet vad jag vill men inte om det är med Philip på måndag eller Jonas på onsdag..."

Isabelle:
"Jobbet slutar inte bara för att klockan säger det!"

"Vi måste se till personalens nutidkompetens och inte vad de har i sitt CV."

Måns Brenner på dansgolvet till Isabelle. De har haft ögonkontakt ett bra tag, sedan dansat allt närmare och står nu tätt tätt, nästan alldeles för nära:
Måns: "Vad gör du med mig?"
Isabelle: "Vad?"
Måns: "Vad vill du egentligen?"
Isabelle: "Vad vill du?"
Måns: "hur påverkar det här min karriär?"
Isabelle blir förbannad gör "Talk to the hand cause the face wont litsen" och går med ilskna steg därifrån.

Många arbetsmöten och jobbinterjuver senare så slutar fredagkvällen på dansgolvet --> baren --> efterfest i hytten. Där det på något märkligt sätt vid kl 2 på natten övergår till sanning och konke. Mycket bissart. Lördagen spenderades i Tallinn med tillhörade arbetsmöten, lunchgräl, galleribesök och "nej jag råkade inte precis nudda din hand" - flirt med ekonomiassistenten. Även Richard Hanson blev involverad på ett hörn, mycket märkligt. Isabelle avskydde honom som pesten men efter ett tag var han en av dem få som lyssnade, fattade vad det handlade om och visste alla ledningshemligheter. 3 timmar sömn per natt eftersom jag på något mystiskt sätt hade fått väckningsansvaret och vägrade gå o lägga mig tidigt bara pga det.

Isabelles avslutningscitat till Helena Brinkensthål och Ann-Charlotte Järnliden:
"Tejer, I´m all in!"
Senare på kvällen ångrar hon sig ialla fall och med störrsta sannolikhet kommer hon bli omplacerad på TerraFirma istället för AssetBrand där hon nu jobbar, om det innebär en likvädig lön. Företaget med tjejerna kanske blir ett hobbyprojekt? Sebastian var nog bara en harmlös flört och rädslan för att bli bränd igen, som efter Måns, är alldeles för stor. Hade ögonkontakt under stora delar av lajvet, grymt spel som betydde såväl "kom hit och knulla" som "jag kommer att döda dig långsamt s du hinner lida!".

Bästa avrollningen ever var hursomhelst när jag och aka. Måns Brenner efter lajvet dansade till fånga nittiotals hits med gryma moves. Helt skumt och jävligt skoj. Teaterimprobisarrdans. Energiboost och sjukt roligt. Tack!

Dagens känsla: Disorienterad jetlad och postlajv.
Helgens Stad: Tallinn!!!
Dagens Youtube fick jag tips om på dansgolvet ombord av aka. Anders Råge med offlajv:
Chris konst
Saturday, September 29, 2007
Internet äter timmar lika illa som Tvn men det känns som man får ut något av det mer än total braindead tid hursom. Tiden rullar på. Såren läker inte utan knuffas våldsamt under mattan och glöms bort. Parkeringsplatsen är fortfarande lika ekande tom och löven faller runt omkring mig.

Dagens mest passande låt: Säkert - allt som är ditt


Gårdagens citat: "Nå, hur känns det att vara vuxen då?" - Ale när han ser mig i kostym och högklackat inför "Afterwork". Ett förlajv till nästa helgs Tallin kick-off lajvresa. Kommer bli grymt!
Fotokonst på hög nivå: http://www.svenprim.com/
Dagens Youtube: En gammal klassiker som aldrig förlorar sin edge. Pratade om den i skolan i fredags, helt enkelt grym videokonst. Tack Chris Cunningham!

Han har även gjort dessa videos:
Björk - all is full of love
Madonna - Frozen
Alla har blivit personliga favoriter för mig.
Filmmaraton
Monday, September 24, 2007
Halvetesveckan bakom mig? Nja, den här började inte heller så roligt. Läkarbesök och allmänt ajaj. Suck. Tycker synd om sig själv. På vägen hem gick cykeln sönder lite till. Undra hur länge den håller. Antingen hade den blåst omkull eller så har någon knuffat den, vet inte längre vad jag ska tro. Vet bara att jag vill flytta härifrån. Långt bort. Vartfansomhelst.

Dagens Musik: Detektivbyrån
Dagens youtube: Varning! Den kan förstöra din naiva fantasi!



Dagens fyra filmer:
The Notebook - Riktigt bra och ska inte ses på fastande mage om man inte vill böla som en liten unge. Sorligt men mysig historia. Kärlek, förlorad men återfunnen.
The Virgin Suicides - Skum men intressant film. Märklig men underhållande.
Bee Season - Var väldigt lovande men avslutades precis som förra filmen på skumt sätt. Knöt inte historien tillsammans. Grymma specialeffekter och bra känsla men för mycker förvirring och noll klarhet.
The Fountain - Underbart vackert filmspråk. Långsam film men finstilst. Man behöver ge den en chans och inte dömma för tidigt. Behöver avnjutas med bra ljud och bild i tyst ostört rum med ett öppet sinne. Fantastisk.

Helgens filmer:
The princess Bride - Saga om en prinsessa. Hade fått höra gått om den men kan inte säga att den levde upp till det alls. Hade varit bra om skådisarna gjort vad de skulle, nämligen spela!
Alexander - Skyssta scener men budgeten lever inte upp till skådisarna här heller. De borde kunna bättre. Den håller inte. Även om den är snygg.
The Basketball Diaries - Länge sen jag såg den sist. Underbar film. Bra spelad och känns långt in under huden.
jävla idioter....!
Tuesday, September 18, 2007
I veckan som gått har hösten blivit mer och mer närvarande. Skrämande kallt och nära att alla löven ger upp. Vill återigen ta poxxilimmet och sätta fast allt för att sedan sprayfärga allt grönt. Skolan är anstränagde och grymt kul.

Imorse var jag som vanligt lovligt sen, hoppade på cykeln ( som heter "Silver" trots att den är pink numera pga av "Hi ho Silver goooooo....!" ut "It") och trampade för glatta livet till stationen. På parkeringsplatsen brukar jag vinka till min bil Seppel men imorse var parkeringsplatsen tom. Chockad stannade jag o letade ett varv. Har jag ställt den någon annan stans? Nä, jag parkerade den där igår kl 13. Och imorse kl 8 var den borta. Kall. Tom och alldeles för lugn. Ringde polis, försäkring och chocken stitter fortfarande djupt kvar. Bara tyst. Obehag.

Rädd för att bli rånad igen, kanske de bryter sig in här nästa gång. Seppel var mer än en bil, det var arvet från min morfar. Han älskade den där bilen. Vårdade den. Jag försökte följa hans fotspår. Ta inte min bil, ta inte min morfar ifrån mig. Ta inte det som är mitt.

Sov på förmiddagen nu och drömnde mardrömmar. Att jag slog en demon och drev ut den genom väggen. Har ett svagt minne av att jag går upp ur sängen, ser den gå utanför huset och in i porten igen men till grannen den här gången. Såg det genom titthålet, eller drömde. Snuskigt verkligt. Vidare drömde jag att ännu ett dussinfantasylajv gick av stapeln och jag i sista sekund blir motvilligt övertalad att vara med. Ställde upp, körde dit men glömde nästan allt som jag måste för att vara på lajv. När jag bestämde mig för att åka hem igen och hämta det så

i skrivandets stund

Nej!!!! Fan kan människor göra såååååå! FAN! Skriker och gråter. Opa... Opal, Nein. Mein Seppel...

Polisen ringde nyss... De har hittat bilen. Den brann fortfarande när de kom till platsen och är totalförstörd. Min älskade bil. Varför gör människor såhär? Jag måste också stå för bärgningen själv. Alltså inte bara att de tagit en av mina käraste ägodelar, de har dessutom bränt upp den och nu måste jag betala för det? Vad i helvete????!!!!
Mörbultad och grönan
Monday, September 10, 2007
Först och främt måste jag säga att jag är lite besviken på er, Ale, Kazai om jag skriver om er eller tillägnar er något så förväntar jag mig iaf en simpel komentar eller ett surt tack? Gnäll.

I torsdags var jag och Kazai på Grönan. Grymt kul! Kände mig som tio år igen med den enda skillnanden att jag faktikt vågade åka något vilket jag inte gjorde då. Men fritt fall går ju bara ut på ren och skär dödsånget. Seriöst så trodde jag att jag skulle dö där uppe. Litar på maskinerna, vet att min hjärta funkar, har inte så jättemycket höjdskräck, inte mer än vanliga människor men när man vet att man kommer störta 80 meter rakt ned finns det inte något som heter tufft kvar. Bara ren och skär rädsla. Helt underbart! Eller nja, superläskigt ialla fall och man är grymt stolt när man har klarat det. Men favoriten är ändå extrem, grymt kul att slungas i alla möjliga riktningar lika oberäknerligt som skrämmande. Upp o ned, baklänges, åt sidan och runt runt runt. Skrattade och skrek så jag tjöt. Sprang mellan karusellerna, vann på gosedjursstånden och åt sockervadd. Allt som hör till en riktig tivoliupplevelse.

Sen gjorde jag ett stort misstag. Jag lät mig övertalas att gå in i spökhuset något som mörkrädda jag deffinitivt inte bör utsättas för. Aldrig gått där och tror att det hade varit bäst om jag låtit bli men Kazai skrattade gott åt mig. Skrek tills jag skakade och jagades runt av spökerna som garanterat hade väldigt roligt åt mig. Tjejen med röda skor, liten röd kjol o röda flätor som panikslaget springer o gallskriker. Måste varit en väldigt rolig syn. Skakade i säkert en timma efteråt och ryser när jag tänker tillbaka men face your demons! Ha! Jag kan, eller nja. Kazai kan övertala mig och jag kan placera honom mellan mig och monsterna.

Ikväll var det så dags för mitt första träningspass den här terminen. Jävlar var otränad jag är. Noll kondis. Men skönt att vara tillbaka på gamlat territorium. Denna gången blev det karate tack vare brorsan. Förut har jag tränat Ju-Jutsi, Naginata och kendo. Men likheterna finns ju. Kul men totalt mörbultat. Lär bli en fin träningsvärk imorron.

Det är återigen dags att utrota all depp musik från min mp3 spelare men vad finns det för bra och glad musik? Behöver desperat hjälp. Några tips? Någon?

Dagens låt: Wumpscut - Don´t go
Veckans horror: Hösten är här...
Erkännanden
Wednesday, September 05, 2007
Varm choklad är en hel vetenskap, en som jag sorligt nog inte behärskar. Illa illa. O'boy är alldeles för sött, det går inte. Försökte med Ögonblick men det blir ju bara jätteäckligt. Behöver ha i ett helt sockerpacket för att det ska bli drickbart, något jag vägrar. På hösten är det en del av dealen, en del av rutinen och uppdraget. Sitta filt, alltså sitta uppkrupen i soffan under en tjock o varm filt. Med en varm kopp choklad i händerna och lite tända ljus. Mycket mysigt. Ända man kan se fram emot när hösten knackar på. Men för att det här ska kunna fungera behöver man alla delar av receptet. Uppdraget fortsätter.

Ok, jag erkänner. Jag kanske har ett problem, eller snarare ett beroende. Kanske men inte egentligen. Ha! Inte jag då! Eller jo, det är väldigt svårt att gå förbi en skoaffär med rea. Det är ju det. Vet inte vad som hände men för något år sedan slog det mig hårt och sen dess har det bara fortsatt. Samlingen är inte stor alls men jag misstänker att om jag bara hade haft råd så skulle hallen gestalta sig på lite annorlunda sätt. Och idag hände det igen, jag blev kär. Vet inte riktigt hur men de var så himla söta! Som tur var tittar jag bara på rea hyllorna. De andra har jag satt skygglappar för. Men att gå hem efter en lång skoldag i parken, spontan romantisk picknick med Kazai och sol hela dagen var det pricken över i:et. Alldeles alldeles underbart...

Hur ter ser egengliten Tv vanan? Vad är den till för? Varför ska denna fyrkantiga låda ha så stor betydelse i våra liv? Mitt liv? Jag har länge tyckt att det var konstigt hur folk kan leva utan att ha en tv hemma, men på senare tid avundas jag dem. TV äter tid, socialt umgänge och energi. Det tar upp allt! Ändå är den så svår att kasta ut. Har den kvar nu för att tysk TV är gratis för mig men om jag flyttar till mindre, dvs kommer ha TV i samma rum som sängen så måste den gå. Det finns en sak som den inte ska få döda! Men hur gör man sig av med en pryl som man vet kan vara ovärderligt skön när tankarna snurrar i orkanstyrka?


Dagens park: Observatorielunden, ligger brevid min skola och tillbringat dagen där
Dagens Skulptur: Den skumma jungfrun vi gjorde av vitt Skräp? och skrattade gott åt.
Dagens skratt: Kazai som behöver en brukssamvisning för sitt nya påslakan.
Leka!
Friday, August 31, 2007
Träningsvärk i hjärnan. All kreativitet som man desperat har försökt att stoppa under alla år för att den alltid kommer i vägen ska nu plötsligt ut. Allt! Helst igår. Helt absurt men väldigt roligt. Dödstrött och förkyld igen som resultat. Men klaga tänker jag inte göra, är otroligt nöjd. Känns som att gå på montisori igen, sitta på golvet och göra stora grupparbeten. Eller som idag, ta med något organiskt från naturen och sedan använda dens form till att göra en användbar produkt eller mönster.

För mig blev det ett päronpussel. Tanken är att det ska vara stora pusselbitar, ca 60 cm och 10 tjocka. Kanske 40 st som är kubistiska päron i olika gröna nyanser, när man lagt ihop päronet är det ett ända stort päron. Mycket pedagogoskt för barn, i hårdplast med mjuka hörn så att man kan gå på pusslet också. Säkert helt obegripligt för någon som inte har bilden i min hjärna men planer finns på att fixa en idé kamera. En liten en som kan bli inputtad i hjärnan och fotografera alla de där bilderna man har så att de inte hinner försvinna.

Ok, kan någon tala om vad man ska göra om natten? Uppebarligen inte sova. Vaknar igen och igen, tror att jag har försovit mig, ställer mig i duschen mitt i natten och kastar på mig kläderna när jag upptäcker att det är 4 timmar kvar tills jag ska upp. Finns det spännremmar att fästa i en vanlig säng som öppnas automagiskt när det är dags att vakna? Eller någon annan idé?

Veckans tema: Coola och roliga drinkar i spännande färger. Tack Kazai!

Dagens youtube: Sjukt roligt!


Dagens andra You tube: Till Kazai, hörde den här med en Frozon Peach i handen på Underbara Bar igår kväll. Ditt leende var inte tillägnat mig men jag stal det gärna.
En stilla middag sommarkollo
Wednesday, August 29, 2007
Ville verkligen verkligen inte hem! Det var helt enkelt underbart! Vad ska jag mer säga än vilken underbar tid jag har haft, helt ofattbart bra, går inte att förklara. Dagarna fylldes med mysiga människor, massa jobb och lajvande. Vad kan jag mer begära? Toppingen blev bättre och bättre spel samt en alldeles egen rolltolkning på slutet med "Lissie" i "Sanna kvinnor." Det gick inte så bra för henne men det var otroligt kul att springa omkring i huset och ha två galna regisörer tom terroriserade mig med "The pain... the pain!" eller "it´s all your fault...!". Har mängder att berätta men mycket mindre tid. (Bild: Follökna, herrgården (?) där vi höll till på En stilla middag med familjen)

Idag började mitt nya liv, eller så smög det sig på mig för ett bra tag och idag gjorde jag ett nytt steg i rätt riktning. Idag började jag på konstskola och jag är hur nöjd som helst. Det är få saker som kan vara bättre just nu i mitt liv. Kan uppriktigt säga att jag är lycklig, vilket inte händer mig så ofta. Klassen var stor och läskig, de hade på sig alldeles vanliga och normala kläder. Mycket märkligt. Lokalerna är gigantiska och ljusa, skolan har en alldeles egen liten park som vi genast utnyttjade till picknick. Tror verkligen jag kommer stormtrivas där.

Dagens lärdom: Ta på dig ett par galna skor, gärna i kraftig färg, när du tittar ned pga av deppighet/stressad så kan du inte göra något annat än bara skratta. Vem är så dum så de gör ett par asienmönstrade knallröda skor? Och vem är så dum som sen köper dem? Lyft hakan igen och sprid leendet.
Dagens upplevelse: Upptäcka att den häfftiga byggnaden i parken faktiskt var min nya skola.
Gårdagens begäran: "vad ska jag göra på lunchen nu, du har ju inte skrivit något i din blogg!" Varsegod Ale!
Dagens Youtube: Oväntat bra och charmiga - Säkert!